Omaha Hold ’em är en pokervariant som snabbt blir mer och mer populär, kanske delvis för att folk börjar tröttna lite på Texas Hold ’em och vill gå vidare till något nytt som samtidigt känns bekant. Omaha är baserat på Texas Hold’em och kan vid en första anblick verka vara i princip samma spel, med smärre ändringar. Ingenting kunde vara mer felaktigt.
En Omaha-omgång börjar med att alla spelare får fyra kort, jämfört med de två man får i Texas Hold’em. Därefter följer den första satsningsrundan, varvid floppen, tre kort, läggs ut på bordet. Ytterligare en satsningsrunda, sedan är det dags för river och turn, båda givetvis med satsningsrundor efter varje. Vinner gör den som antingen är sist kvar, eller har bäst pokerhand, precis som i Texas Hold’em.
En skillnad är här att man måste använda exakt tre kort från bordet och två från handen för att bygga sin pokerhand. Det gör att det, paradoxalt nog, är dåligt att få fyrtal på given. Man kan ju endast använda två av dessa kort för sin pokerhand, och en fyrtal på hand betyder i praktiken att man har ett par. Det gör att sättet man måste tänka på skiljer sig från Texas Hold’em. Det är lätt att glömma bort sig, och se fyra bra kort på bordet som fullbordar ens hand. Men man kan bara använda tre av dem.
Omaha spelas också ofta som hi/lo. Det betyder att potten delas mellan den som har bäst pokerhand, och den som har sämst. Denna sämsta hand får då inte innehålla något kort över 8, vilket innebär att det inte är givet varje hand att det ska bli någon lo-pott. Ess räknas då som ettor när man ska bestämma om någon har en låg hand. Det är också fullt möjligt att samma spelare vinner både hi och lo-potten.